I samband med min bortgångna kärmors (hon tyckte att kärmor lät finare än svärmor, jag var hennes kärdotter ♥) 57-årsdag så köpte jag hennes favoritblommor, tulpaner. Dessa fick hamna i min fina Flora-vas. Titta så vackert det blev! :)

Och såklart skulle tulpanerna stå bredvid fotot av kärmor, det går nog inte en dag utan att jag saknar henne. Hon efterlämnade ett tomrum som aldrig kommer fyllas upp igen och hon kommer alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta. I maj är det två år sen hon gick bort men smärtan är densamma.

 

Jag kommer ofta på mig själv när jag tittar på sonen att jag tänker på hur det hade varit om hon fortfarande levde. Hur Josh kunde ha ringt till henne och pratat om allt mellan himmel och jord, så som han gör med sin mormor. Hur Josh kunde ha pratat öronen av farmor när vi kom på besök och om hon äntligen hade fått komma hem till oss och se hur vi har det. Hon hade inte sett huset sen svärfar bodde här, och som ni vet så har det hänt mkt här ute sen vi tog över. Men hon bodde för långt bort, hade varken bil eller körkort och sen blev hon även sjuk i bukspottkörtelcancer samma år som vi flyttade ut hit, så något besök blev tyvärr inte av, vilket vi kan känna sorg över. Jag skulle ha velat se hennes min om hon hade fått bli guidad runt av Joshen i hans rum. Ankie som var en riktig lek-farmor och gärna lekte med Joshen på golvet. Även i stunder som hon hade ont. Bara det säger så mkt om hennes kärlek till sina barnbarn.

 

Men hur mkt jag önskar så kommer det inte bli så, utan jag måste fortfarande vänja vid mig att livet är så här nu. Men jag är så otroligt glad över att jag fick äran att få ha en alldeles underbar, stark och godhjärtad kärmor och att mitt barn fick den bästa farmodern ett barn kan önska sig, även om han bara fick ha henne i lite över 2 år.

Mitt i sorgen kan jag känna tacksamhet, tack Ankie för att jag fick vara en av de många pusselbitarna som bildade ditt liv. Tack, tack, tack♥
Jag hoppas att vi ses igen när tiden är inne, då kommer vi ha massor att prata ikapp om ♥

 

I dag åkte min goa mamma för att besöka Mio där hon hämtade ut en Flora vas åt mig, jag som har trånat efter den i 2-3 månader! Men nu är jag äntligen en stolt ägare av en Flora vas, jippie!

Tack, tack, tack mamma för att du orkade svänga förbi Mio åt mig! Du är bäst! ♥

 

Sambon var dock inte lika entusiastisk som mig över vasen, men så är han inte lika inredningstokig som en annan är ;) När han får se den komma till sin rätt så kanske han inser varför jag gillar den så mkt ;)

 

Då var det dags att byta utseende på bloggen, jag har länge känt att den har varit för mörk och murrig.

Så nu fick det gå åt det ljusa och romantiska hållet istället :)

Nu är det bara att sätta fart med alla göromål här hemma :)

I går begav sig familjen in till Nynäs för ett snabbt besök på jobbet och i mataffären. Och som vanligt lyckades vi hitta några fynd på jobbet.

 

Detta kom vi hem med, inte de bästa bilderna kanske men de får duga.

 

Då har julen städats ut här hemma och de nya fönsterlamporna är på plats :)

Så nu bjuder jag på två halvtaskiga bilder på ett av våra fönster. Jag bjuder även på en glimt av vår just nu inte så snygga trädgård ;) Men jag är iaf supernöjd med lamporna. Dock missade jag att kolla upp hur lång lampsladden var då den endast var 1,5 m, visade det sig. Våra tidigare lampor hade en sladd på 2,5-3 m. Men det fixade jag till med tre st förlängningsladdar med europakontakt :) Så var det problemet ur världen :) Kanske i framtiden kan sambon fixa längre sladdar, men denna lösning får fungera så länge :) Men de ger en skön belysning i fönstret :)