Ni som följde min gamla blogg vet att min älskade svärmor har cancer, en cancer som hon inte kommer att bli frisk i från. Men vi slutar så klart aldrig att hoppas på ett mirakel. Hur som helst så blev hon nyligen så allvarligt sjuk att hon numer är på sjukhus. Ett tag var vi riktigt rädda för att hon skulle lämna oss, men hon kämpade på bra min underbara och starka svärmor. Så hon stannar hos oss ett tag till vilket vi är väldigt tacksamma för, men man blir verkligen påmind om att vi bara har henne till låns. Detta är en av anledningarna till att jag inte har bloggat. Orken och inspiration har liksom inte funnits, istället har man återigen pendlat mellan hopp och förtvivlan. Bröt ihop så sent som i söndags, men sen kommer man igen. Världen slutar inte att snurra bara för att man är ledsen, speciellt inte med en Josh i hemmet. Som grädden på moset så har Josh och jag åkt på en varsin, supermysig förkylning. Men jag försöker trotsa denna och funderar nu på mitt nästa projekt.

Hoppas att ni som vanligt kan ha tålamod :)

När vår son döptes sommaren 2010 så fick han av sin faster och gudmor Sandra en ram med tillhörande lera.
Med denna lera skulle man lägga in leran på ena sidan av ramen och sedan göra ett avtryck av något slag, på andra sidan skulle man sätta in en bild.

Så jag bestämde mig för att när Josh fyllde ett så skulle jag göra ett handavtryck och sätta in en bild på den 1-åriga pojken. Sagt och gjort, avtrycket gjordes när han blev ett år. Men så har jag och sambon varit dåliga på att framkalla bilder så det är inte förräns nu som ramen blev klar. *Harkel* lagom till han ska fylla två, men bättre sent än aldrig, eller hur? ;)

Så här såg förpackningen ut, jag vet inte vart Sandra har köpt vår ram men jag har sett att Jysk har haft denna i sitt sortiment. Sorry för kvalitén på de två första bilderna. Dom är tagna med lillkameran.



Efter att ha följt instruktionerna så petade jag in leran i ramen och gjorde ett avtryck av sonens hand. Inte det lättaste med en vild 1-åring men efter lite mutor så fick vi till ett helt ok avtryck. Sedan tog jag en tandpetare och "duttade" in sonens namn och ålder i leran innan den stelnade :)



Härom kvällen fick jag mig ett ryck och bestämde mig för att färdigställa ramen nu när vi äntligen hade fått tummen ur och framkallat en massa bilder.
Jag passade även på att öva på att frihanda, det är inte det snyggaste jag sett, men det duger. Hade några guldstjärnor hemma som fick limmas på också :)
Här har ni slutresultatet.



Jag kan absolut tänka mig att göra detta med ett framtida syskon till Josh också, fint att ha som minne :)
Jag kan även rekommendera att ge bort detta som dop- eller födelsedagspresent, jag och Patrik uppskattar iaf detta mkt, för barn växer så sjukt fort så då vill man spara en bit från den tiden. 

Nej nu ska jag duscha och sen blir det sängen. Ska jobba i morgon och sen ska det handlas och fixas hemma. På fredag fyller vår lilla älskling 2 år. Herregud så fort tiden går, det känns som att det var igår som jag fick upp en pyttebebis på mitt bröst på förlossningen. Nu har vi en stor kille som kan så mkt och pratar så sjukt mkt och han säger så mkt tokigt att man får sig ett gott skratt flera ggr om dagen. Älskade unge, du är hela vår värld. Vi är så tacksamma att du valde oss till att bli dina föräldrar ♥